Ibland är man glad. Ibland är man gladare. Men det kan även hända så att man är så glad att man bara inte kan sluta le. Även om man vill. Detta har nu hänt mig. Jag är glad och jag kan inte sluta le.
Anledningen är att något har kommit in i mitt liv. Något mycket fint. Någon mycket fin. Någon jag håller väldigt nära. Det är som om allt äntligen har fått sin rätta plats. Som om det som var inte spelar någon roll. Äntligen får jag rum för att vara mig själv. Och äntligen blir jag förstådd när jag är mig själv.
... och du vet att jag väljer dig...
Anledningen är att något har kommit in i mitt liv. Något mycket fint. Någon mycket fin. Någon jag håller väldigt nära. Det är som om allt äntligen har fått sin rätta plats. Som om det som var inte spelar någon roll. Äntligen får jag rum för att vara mig själv. Och äntligen blir jag förstådd när jag är mig själv.
... och du vet att jag väljer dig...
6 kommentarer:
Jag antar att det här inte är du som har skrivit om mig, likt jag skrev om dig. men men, jag är väl för mycket allmoge för frökens del.. glad för din skull är jag ändock.
Nu sprudlar det! Fågelkvitter och blommor och ja du vet, allt sånt där vackert. Ni är för fina! Kram till er bägge!
Eric, Eric min lilla vän... du vet att jag tycker om dig ändå... jag kommer att tillägna dig ett helt inlägg... (även om jag tekniskt sett redan har skrivit om dig i min blogg...)
jag gratulerar fröken och herr till att amors pilar tycks ha välsignat er, må de grekiska gudarna alltid le emot er!
Jag vet inte om jag håller med Linda, när man är kär har jag då aldrig upplevt fågelkvitter. Och ärligt talat så gillar jag inte blommor. Ikväll har jag köpt en ny mobil.. :)
Är väll bara att grattulera... och säga förlåt... vi hears off....
Kram...
Skicka en kommentar