What's going on?

Vad är det egentligen som händer? Vad är det som sker? Jag vet inte. Ingen annan vet det heller. En del av det som förr var enkelt och självklart är inte längre likadant. Jag vet nu inte längre vad som händer runt omkring mig. Jag har inte längre full kontroll.

Mitt hjärta tog nyligen ett skutt. Upp på en studsmatta. Där hoppar det upp och ner, fram och tillbaka. Det försöker förstå. Försöker lista ut svaren. Försöker lista ut vad det egentligen vill och framför allt vad som egentligen sker. Jag tror att mitt hjärta skulle vilja att allt vore så som det var då det ännu stod på fast mark. Då det ännu hade båda fötterna på jorden. Men det är för sent. De dagarna är för länge sedan borta. Långt borta.

Men som någon klok människa någon gång sa;

"Om livet vore enkelt, vore det ingen konst att leva."

Mobilreparation

Min kära mobiltelefon, min underbara w800i har varit sönder. Jag upptäckte en dag att den inte tog laddning. Nu efter att ha varit tvungen att använda en gammal, skruttig, men framför allt konstig nokia telefon (förlåt Calle) i ungefär 2 veckor, så har min telefon kommit tillbaka från reparationen. Nu tar den laddning som aldrig förr. Dessutom var SonyEricsson så snäll att han skickade med en splitter ny laddare.

Därför ber jag om ursäkt om jag de senaste veckorna ej har svarat på alla sms som anlänt till min telefon. Jag hoppas att ingen har tagit illa upp och framförallt inte personligt, det har endast berott på att jag inte har haft någon aning vem som skickade mig meddelanden.

Min telefon är nu hemma igen och mina nummer i telefonen är kvar. Meddelande jag fick är kvar i lånetelefonen, men ni som inte fick något svar då ni senaste sms:ade, messa mig igen och jag lovar att svara.

Antingen eller...

Människor som spelar något slags rollspel för att passa in eller för att bli omtyckt gillar jag inte. Inte heller människor som säger en sak men menar en helt annan. Dessa människor får mig att bli en aning förvirrad. Och jag vill inte längre vara förvirrad. Så snälla berätta vad du menar istället för att inte mena det du säger!

Dagens utmaning; Antingen får du mena det du säger eller också får du säga det du menar.

Ibland önskar jag att...

Ibland önskar jag att allt vore lättare. Jag önskar att jag inte alltid hade tusen bollar i luften. Jag önskar ibland att jag kunde nöja mig med vad jag har. Jag önskar att jag kunde bestämma mig och sedan stå fast vid mitt beslut utan att vela. Jag önskar att jag inte funderade så mycket. Jag önskar att det inte fanns så många killar överallt i mitt liv. Jag önskar ibland att det endast fanns en, och han var den rätte. Jag önskar jag visste vem Han är.

Det var länge sedan jag la ner. Länge sedan jag bestämde mig för att jag kanske hade haft fel. Du var kanske inte den jag trodde. Jag gick vidare. Försökte glömma.

Men det var hela tiden något som saknades. Hela tiden var det någon jag saknade. Alltid var det du som fick mig att skratta. Du fanns alltid där för mig. Hela tiden var det dig jag såg även om du inte alls var där. Kanske försökte jag tvinga mig själv att tro på något jag egentligen inte trodde på, eller så var det bara jag som ljög för mig själv? Vad än det var vet jag nu vart jag står. Jag vet vad jag vill och vem jag vill ha. Kanske är tiden ännu ej rätt, det vet jag inte. Men jag vet vad jag tror på. Och jag tror på detta. Jag tror på dig.

Röd som en tomat

Detta eftersom jag när jag satt i bikini ute på balkongen inte tänkte på att solen faktiskt tar en del efter klockan 15 också. Det är inte jämnt brunrött som jag skulle vilja ha det. Jag har endast fått färg på kroppens framsida. Jag kan dock efter denna dag kontatera att det är skönt att sitta på balkongen och läsa eller se Gilmore Girls på datorn.

Det är tur att det ännu endast är början utav sommaren!

I don't know what it is...

Jag vet inte vad det är som händer. Helt plötsligt har en massa känlor börjat bubbla fram. Ungefär som om jag skulle hålla på att bli kär. Men i vem?

Det kan ju också vara känslor av glädje. Glädjen av att få vara hemma, att ha sommarlov, att den sista tentan är avklarad eller glädje utav att se min älskade lillebror springa ut ur Gärdesskolan med sin studentmössa. Eller också är det bara sommaren som spelar mig ett spratt..

Men det kan inte enbart vara detta. Det kan inte och jag vill inte. Jag vill bli kär. Om jag ändå bara visste i vem... Inners inne vet jag nog i vem det är, men jag vet inte om jag gillar det och framför allt inte vad jag tycker om det just nu. Men för stunden får glädjen vara nog. Man vet aldrig hur länge den tänker stanna.

...but I think I'm falling in love.