det där lilla extra

Precis då vardagen i Lund har börjat göra så påtaglig och tentaångesten börjar närma sig. Man börjar inse att kanske borde man snart ta tag i sitt pluggande. Men allt känns ju så grått. Hela tiden görs försök att måla vardagen men lite färg utan stora framsteg.

Och idag när jag skulle göra nåt så vardagligt som att handla mat, händer det. Så står han där, dagens snyggaste kille. Inte bara tar han äpplen samtidigt som jag ska plocka bananer för när jag kommer till chipshyllan så står han där och ska välja chips till hans fredagsmys. Jag forsatte min inhandling av varor och när jag kommer till kassan vem hamnar då inte framför mig i kön. Han packar varor medans hans pappa betalar. Jag packar våra varor medans mamma ska betala. Våra blickar möts och han log. Jag log tillbaka. Han blir klar tidigare än jag och våra vägar skildes åt.
Att detta blev ljuspunkten på min gråa fredag kommer han aldirig få veta. Men glädjen ligger kanske i att glädja andra.

Precis som han omedvetet gladde mig denna dag hoppas jag att jag också omedvetet gläder någon i min närhet, någon jga stöter på eller kanske bara någon som bara se mig le.
Dagens uppmaning: Var glad, det smittar av sig!